RecensionNya romaner
Sorgesång över mördade mödrar
Scholastique Mukasonga ger liv till en värld som enbart existerade på grund av en serie olyckliga omständigheter, och som inte längre finns kvar. Det är en av litteraturens viktigaste uppgifter, skriver Måns Wadensjö.
Måns Wadensjö
Publicerad
”Jag skulle så gärna vilja att det jag skriver här på sidan blir stigen som för mig tillbaka till Stefanias hus.” Så skriver Scholastique Mukasonga i tredje kapitlet av sin roman ”Barfotakvinnan” – väl medveten om att det inte kommer att bli så.
Det är inte möjligt, och det beror inte bara på det skrivna ordets otillräcklighet. Det beror på att hennes mamma Stefania är död, att hennes hus är rivet och att hon tillsammans med författarens syskon mördades under nittiotalets folkmord i Rwanda.