Recension

Förskolan Rävlyan Ojdå!, Förskolan Rävlyan Kolla!Väl värt att läsa högt om förskolans vardag

KONFLIKTER Omkring 85 procent av alla barn i förskoleålder i Sverige går i förskola. En vardag som skildras dels i två böcker om Förskolan Rävlyan men också i bilderboken ”Maskerad”.

Publicerad
Annons

Konsensus om hur den manlige förskolepedagogen ska gestaltas råder i bilderböckerna om förskolan Rävlyan och i ”Maskerad”. Han är rödlätt, mycket kortklippt, bär rundade glasögon och har en tatuering på sin högra arm. Några kvinnor syns inte till i ”Maskerad”, medan vi möter såväl mammor som kvinnlig personal och en kvinnlig snickare i ”Förskolan Rävlyan”. Att bilderbokens barngrupp ska spegla ett mångkulturellt samhälle är en självklarhet i de tre böckerna, liksom att konflikter är en del av den daglika tillvaron. Men där slutar likheterna.

I ”Maskerad” kastar barnen klossar, bits, rivs, morrar och hotar. Endast en liten bebis är lite snäll, men sen bits även hon och kastar klossar omkring. Barnen uppnår egentligen ingenting, konflikten går runt, runt – ingen vuxen ingriper. Det hela slutar inte förrän Yosef genom ihärdigt illvrålande slutligen tillskansar sig prinsessdiademet och nådigt tillåter att Mariama får vara lite prinsessa och lite tiger. Sedan maskeraddansar förskolans sex barn och så även pedagogen med rosa fjäderboa kring halsen och cowboyboots med sporrar på fötterna. Anarki och kaos.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons