Datalagring kan kosta 1 miljard
220 miljoner kronor –det är den prislapp som den statliga utredningen om datalagringsdirektivet har satt på den kommande lagen. Men summan är fyra gånger högre, menar branschorganisationen It- och telekomföretagen. I slutändan kommer kunderna att få betala.
Lagen om datalagring – som ska tvinga operatörer att spara information om telefonsamtal, internetanslutningar, e-post och sms – blir en dyrbar lag. Redan i den statliga utredningen konstateras att prislappen blir minst 220 miljoner kronor – en summa som ligger långt under den beräkning som operatörerna själva har gjort.
Enligt branschorganisationen It- och telekomföretagen kommer kostnaden att uppgå till 760 miljoner kronor i engångsinvesteringar och därefter 133 miljoner kronor årligen – lågt räknat.
Om Sverige dessutom går längre än EU-direktivet kräver, vilket företrädare för regeringspartierna flaggat för, stiger kostnaderna än mer och hamnar på drygt 1,1 miljarder i investeringskostnader och därefter 364 miljoner kronor varje år.
– Vi har verifierat siffrorna med de åtta största operatörerna. Vi vet att siffrorna kommer att granskas, så därför har vi varit angelägna om inte överdriva, säger Nils Weidstam, näringspolitisk expert på It- och telekomföretagen.
Redan i utredningen konstateras att operatörerna själva anser att kostnaderna kommer att bli högre än 220 miljoner kronor. Trots det landar utredaren på den lägre summan.
Prislappen ska operatörerna själva stå för – något som orsakar hård kritik inom branschen. Enligt uppgifter till SvD tyder det mesta dock på att regeringen på den här punkten kommer att följa utredningens förslag. Det gör att det i slutändan blir kunderna som får betala.
– Det finns ju ingen annan källa för pengar. Man får ta pengarna från höjda abonnemangsavgifter eller liknande, säger Nils Weidstam.
Enligt EU-direktivet ska operatörerna lämna ut uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna ”utan dröjsmål”. Den svenska utredningen tolkar detta som ”någon enstaka timme” och att kravet ska gälla dygnet runt. Det gör att operatörerna i så fall måste ha bemanning alltid.
It- och telekomföretagen befarar att detta ska slå ut en rad mindre företag.
– Det finns ju många operatörer med två, tre anställda som driver ip-telefoni och andra internettjänster. Jag tror inte de klarar av att ha tjänstgöring dygnet runt, säger Nils Weidstam.
Som SvD skrev igår pågår nu diskussioner inom regeringen om direktivet. EU kräver minst sex månaders lagring –men moderaterna ger stöd till utredningen som säger ett år.
Bland annat Säpo och Rikspolisstyrelsen vill gå ännu längre.
– Den typ av brottslighet som Säkerhetspolisen ska motverka och utreda är ju brottslighet som inte uppstår över en natt, utan planeras under lång tid. När den väl inträffar, och man måste gå tillbaka för att se vad som hänt och vilka kontakter som finns, så är ett år för kort tid, som vi uppfattar det, säger Lars-Åke Johansson, chefsjurist på Säpo.
