Recension
Kanske världens bästa Karlsson
Något mystiskt och egendomligt flyger omkring i trakterna av Vasastan. Över hustaken anas en flygande tunna, eller om det möjligen är en hemsk spion som är i farten. Ryktet har spritt sig om den besynnerliga lufttrafiken och en riklig belöning utlovas till den som lägger vantarna på det surrande föremålet. Den som läst Astrid Lindgren vet dock att det är en vacker (nåja!), genomklok och lagom tjock man i sina bästa år: Karlsson på taket!
Nu är goda råd dyra. Lillebror måste stanna hemma från utlandsresan för att passa Karlsson. Lillebror själv ska passas av Fröken Bock, som också ska passa upp på den ständigt klagande farbror Julius. Staffan Götestam har i decennier bearbetat och iscensatt Astrid Lindgrens mest populära böcker. Nu har turen kommit till Karlsson på taket smyger igen, som ges på Oscars. Det är en mycket professionell korsning av musikal och fars med fart och fläkt och snygg, smart scenografi, där Karlsson flyger en rutt utanför Lillebrors rum och förbi köksfönstret för att norpa en plätt i förbifarten eller tar en sväng över parketten. Ibland tar han med Lillebror till sitt lilla trivsamma hus uppe på taket, där de kan sitta och filosofera under stjärnhimlen. Men mest, förstås, är det roligt, livat och lajbans.