Rätt klädd för fotbollsfajt

Det handlar om att klä sig snyggt och bete sig som en galning. I England har kläderna och slagsmålen på fotbollsläktarna förvandlats till rena livsstilsindustrin. Och ”casual”-kulturen har slagit igenom på allvar i Stockholm.

Publicerad
Annons

Uppgifterna om exakt vad som hände på kvällen för fotbollsderbyt mellan Djurgården och AIK den 2 oktober beror på vem man frågar. Klart är att över 200 Djurgårdsanhängare samlats på barerna till hotellen Lydmar och Anglais. Runt åttatiden började mobben röra sig upp mot en krog där minst lika många av de mest hårdföra AIK-fansen laddade inför matchen. Polisen lyckades stoppa en förödande konfrontation mellan grupperna och istället utlöstes spridda kravaller på Kungsgatan. Derbyt blev kulmen på en allsvensk fotbollssäsong som kantats av några av de värsta oroligheterna runt arenorna någonsin.
Huliganerna brukar ofta beskrivas som våldsamma individer som befläckar den svenska idrottsrörelsen. Verkligheten är dock en smula mer komplex. De drivande ligisterna omges av en snabbt växande skara unga män. Många är mer inne på att samla skivor och shoppa exklusiva kläder än att slåss i gäng. Men det som förenar dem är fotboll, anglofili och en fullständig besatthet av dyra märkeskläder. De kallar sig Casuals.

Annons

”Casuals, football, fighting and fashion, the story of a terrace cult” är det omständliga namnet på den senaste referenslitteraturen i ämnet. Författare är diskjockeyn, journalisten och Liverpoolbon Phil Thornton som beskriver en gräsrotsrörelse som vuxit fram bakom ryggen på mode- och livsstilsindustrin. Osynlig helt enkelt för att den har sina rötter i norra Englands arbetarklass och för att dess arena är fotbollsläktarna, hävdar Thornton. Områden där Sohos styleguruer och trendanalytiker tills nyligen aldrig satt sina fötter. I slutet av 70-talet handlade de alldagliga (men dyra) kläderna om att förbrylla ordningsmakten. Huliganerna klädde ner sig. Bort med lagfärger och halsdukar. På med Fila Björn Borg-träningsjackor och Diadora-dojor för att gängen skulle kunna röra sig i stadsdelarna runt arenorna utan att väcka misstankar. I ”Casuals” minns i dag snart 40-åriga småbarnspappor nostalgiskt hur de i 80-talets inledning förfalskade tågluffarkort och reste genom ett Europa som aldrig hade hört talas om butikslarm och säkerhetsvakter. Tillbaka till Liverpools och Manchesters tuffare förorter tog de med sig exklusiva franska och italienska sportmärken. De kallades ”Scallies”, ”Trendies” eller ”Dressers”. Men det begrepp som blivit det mest varaktiga är ”Casuals”. Och de följde en redan utstakad väg för den engelske arbetarklassgrabben. Ett stenhårt liv i snygga kläder.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons