Henrik Rosengren:Moses och den spirande svenskheten

Moses Pergament, tonsättare och musikskribent, hade svårt att accepteras i det svenska kulturlivet trots medborgarskapet. Motståndet är belysande för antisemitismen under den tid då den moderna svenska identiteten skapades.

Publicerad
Annons

Genom att säga vad vi inte är, säger vi något om oss själva. Debatten kring EMU-omröstningen aktualiserade frågan om svenskhet och nationell identitet. Nej-resultatet skulle kunna tolkas som ett ja till en global, övernationell tillhörighet men även som en appell för det som uppfattas som typiskt svenskt. I EMU-debatten var det kanske främst demokrati, medborgerlig insyn och en stark offentlig sektor som symboliserade ”det typiskt svenska” i förhållande till EU. Samtidigt fanns det, bland högerextrema nej-förespråkare i marginalen, även en osympatisk nationalism där uppfattningen om svenskhet baserades på rasteorier och tankar om nationernas kamp för överlevnad. När den svenska moderna identiteten började formeras i samband med Folkhemmets konstituerande under mellankrigstiden var emellertid denna typ av nationalism desto mer utbredd. Detta drabbade inte minst judiska individer. Ett belysande exempel på detta förhållande är receptionen av Moses Pergament (1893-1977), finländsk-svensk tonsättare och musikskribent i bland annat Svenska Dagbladet 1923-1937.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons