Lovisa Ulrika bättre än sitt rykte

Publicerad
Annons

Sten-Åke Nilsson (red) Drottning Lovisa Ulrika och Vitterhetsakademien 229 s. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Ca 286:- Inge Jonsson Vitterhetsakademien 1753-2003 236 s. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Ca 286:-

Furstar har sina öden. Från att ha hyllats som krigs- eller frihetshjältar förvandlas de av det historiska minnet till att bli symboler för tyranni eller nazism. Deras postuma historia är ofta minst lika spännande som historien om vad de uträttade under sin livstid. Under de gångna åren har vi sett prominenta figurer som Karl XII, Gustav Vasa och Gustav II Adolf revideras och omtolkas - och nu är det dags igen, men nu gäller det en kvinna. Det tillhör onekligen historiens märkligheter att en av våra mest baktalade gamla drottningar är föremål för en omvärdering i positiv anda, fjärran från den gängse bilden av henne som besvärlig intrigmakerska. Hennes namn var Lovisa Ulrika, gift med Adolf Fredrik, mor till Gustav III och syster till Fredrik den store av Preussen. Varken sonen eller brodern var särskilt förtjusta i henne, snarare tvärtom, och det har inte heller vår historiska tradition varit. Fredrik den store karaktäriserade henne som ”högdragen, häftig och ränklysten”, och han hade antagligen rätt, på sitt sätt. De (numera relativt få) svenskar som minns Lovisa Ulrika från historieböckerna brukar associera till 1756 års misslyckade statskupp och uppfatta henne som en farlig, främmande fågel i det frihetstida Sverige. Och visst, även det är helt korrekt. Lovisa Ulrika var en alltför kraftfull och energisk kvinnlig potentat för att passa in i sin samtids svenska politiska verklighet. Att hon likväl har gjort en remarkabel historisk comeback beror mindre på hennes politiska aktivitet än på hennes kulturella. Ty på detta plan var hon en veritabel förgrundsfigur för det vittra livet i 1700-talets Sverige. Nu i dagarna förstärks denna bild av drottningen ytterligare genom publiceringen av två böcker om den mest lyckade av hennes personliga satsningar, Vitterhetsakademien. Inge Jonssons bok Vitterhetsakademien 1753-2003 och den av Sten-Åke Nilsson redigerade Drottning Lovisa Ulrika och Vitterhetsakademien, båda utgivna av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, bidrar var och en på sitt sätt till att belysa en person och en epok som definitivt förtjänar att lyftas fram.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons