Recension
Ett magnifikt vittnesmål om heroism och svek
Under Sovjettiden sparkades Ljudmila Ulitskaja från Moskvauniversitetet efter att ha spridit förbjudna böcker. Nu har hon skrivit en stor roman om aktivism, förtryck – och litteratur som motstånd.
”Hur skall det bli med oss alla nu?”, ylar en husmor med en kniv i ena handen och en potatis i den andra. Stalin har dött och det sovjetiska imperiet håller andan. ”Vad tjuter du för? Det blir inte värre”, svarar hennes morgonirriterade man.
Nej, det blev inte värre, men trots ett tillfälligt töväder blev det heller aldrig bra: i totalitarismens permafrost förfryser människan till en omogen kart.
Laddar…