Mångkultur gick bort i skolvalet

Maja Lilja vänder på perspektiven i sin avhandling ”Det bästa för mitt barn”. Den handlar om en grupp nyblivna mödrar i segregerade områden där majoriteten var medelklass med vad som ofta kallas svensk bakgrund.
Maja Lilja vänder på perspektiven i sin avhandling ”Det bästa för mitt barn”. Den handlar om en grupp nyblivna mödrar i segregerade områden där majoriteten var medelklass med vad som ofta kallas svensk bakgrund. Foto: Daniella Backlund

Forskaren Maja Lilja intervjuade nyblivna mammor i medelklassområden. De hade reflekterat mycket kring könsstereotyper men mindre kring svenskhet. Ändå var det något som spelade roll när de fattade beslut kring barnens uppväxt.

Publicerad
Annons

När svenskhet diskuteras handlar det nästan alltid om dem som inte definieras som svenska. Maja Lilja ville vända på perspektivet. Hennes nyutkomna avhandling ”Det bästa för mitt barn” handlar om en grupp nyblivna mödrar i segregerade områden där majoriteten var medelklass och hade vad som brukar benämnas svensk bakgrund. Studien bygger på intervjuer med 19 mödrar.

– När jag tog upp svenskhet var det tydligt att de inte var vana att sätta ord på eller reflektera över det i förhållande till sina barn. Ofta möttes jag av oförstående och kommentarer om att jag borde prata om det med ”invandrare” i stället. Någon sa att ”jag är normalsvensk – det är ingen mening att tänka mer på det”, säger Maja Lilja som är forskare i sociologi vid Örebro universitet.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons