I Bellmans fotspår

Publicerad
Annons

Var hittar man en birfilare idag? I Carl Michael Bellmans epistel numro 33, mer känd som Stolta stad, får birfilaren, det vill säga den skrala fiolspelaren, tillsammans med skoputsare, tullsnokar och matroser maka åt sig på Roddartrappan. Epistelns inledande dialogparti består av fräna uppmaningar, målande kommentarer och spritdoftande interjektioner som tillhopa beskriver en myllrande och högljudd scen vid Skeppsbron i frihetstidens Stockholm.
En het junidag 2002 händer knappast något på den omsjungna trappan. Inte en birfilare så långt ögat och örat når. Inget gruff, inga gräl, de enda som skriker är fiskmåsarna. På fartygen trampar förvisso barbröstade matroser omkring och det är inte omöjligt att tullhusen rymmer en och annan tullsnok. Men av epistelns larm och dramatik: intet, platt intet. Att värmen förmår tämja människan kan ingalunda förklara den stillhet som här råder. Det är tydligt att Roddartrappan inte är vad den en gång varit.
Mycket vatten har flutit under stadens många broar sedan
Bellmans dagar. Fast det är nog inte så mycket stockholmarna som förändrats som staden omkring dem. Helt säkert ljuder imperativ som "Tig Käring" och "Slå´n på truten" i huvudstadens brokiga liv också idag, även om det nu snarare heter "Håll käften, bitch" och "Nita den djäveln!". Det som har förändrats är scenernas placering. De bråk som utbröt utanför källarkrogarna och värdshusen i Gamla stan är nu förlagda till Stureplan med omnejd. I vår tid är trottoaren utanför McDonalds på Vasagatan en av de främsta arenorna för nattligt råkurr.

Annons

Då Bellman föddes, 1740, fanns i Stockholm ungefär 700 krogar - man brukar säga en krog på var hundrade medborgare. I Gamla stan var trångt och smutsigt, enligt källorna.
"Skådom nu Kolmätar gränden, Smal och smutsig, full med grus; Rådstu-taket syns vid änden, Sen blott krog och Jungfruhus", heter det i epistel 34, då elden härjar i den musikaliske Mowitz kvarter.
Av Kolmätargränd, på 1700-talet belagt med krogar och horhus, återstår i dag ett oförargligt, steriliserat
prång, mest för namnets skulle kan man gissa. Denna den sydvästra delen av Gamla stan har övertagits av Riksdagens pompösa husklossar och det hälsovådliga grändnätet är i stort raderat. I närheten ligger Myntgränd, där det välbesökta kaffehuset Thermopolium Boreale serverade varma drycker i det kalla norden på Bellmans tid. Området är nu uppstädat och tillrättalagt, på en skylt låter Riksdagens säkerhetsenhet myndigt meddela: "Ingång endast för Riksdagens ledamöter och tjänstemän". En svart övervakningskamera ser till att allt går rätt till.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons