Det finaste bordssilvret kom från Möllenborg

Wilhelmina von Hallwyls lysningssilver är tillverkat i Gustaf Möllenborgs guldsmedsverkstad 1865.
Wilhelmina von Hallwyls lysningssilver är tillverkat i Gustaf Möllenborgs guldsmedsverkstad 1865. Foto: Malin Hoelstad

SvD Konstlivs Johan Deurell synar med blick för designhistoria hur man underhållit i hemmen genom tiderna. På Hallwylska museet skärskådar han aristokratins middagsritualer, denna gång med fokus på bordssilvret och uppfinningsrikedomen kring tillbehör såsom en sparristång. Del 4.

Clemens Poellinger
Publicerad
Annons

I besuttna familjer användes ofta det äkta silvret till vardags, det tålde att slitas på. Det gjorde däremot inte nysilvret, som köptes in i stora uppsättningar att ha till festmiddagar. Nysilvret, en silverfärgad legering av koppar, zink och nickel, var betydligt billigare än den äkta varan. Hos greveparet von Hallwyl dukades det upp med många nya delar som ingick i bordssilvret, redskap som sparristång, ostrongafflar och champgneflaskhållare. Hallwylska museets förstaintendent Ingalill Jansson och Johan Deurell synar särskilt lysningssilvret från 1865 från Möllenborg, på sin tid en av de stora guldsmederna i Stockholm.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons