Forskare: Miljöerna för barn otänkbara tidigare
1900-talet blev barnets århundrade inom stadsbyggandet. På 2000-talet har pendeln svängt.
– Vi pratar mycket om barn i dag, samtidigt skapar vi miljöer för barn som skulle vara otänkbara tidigare, säger Ingrid Söderlind som forskar om barns villkor.
Kaninparken i Årstadal, en 2000-talslekpark som till stor del består av hårda material.
Sätra, ett 1960-talsområde med gångstråk utan biltrafik och mycket grönska.
Södra station, ett område mitt på Södermalm som värderas högt av barnen.
Det var en tid av snabb urbanisering. I Stockholm växte stenstadens kvarter fram på kort tid. Markpriserna var höga – och ”marken borde användas till något bättre än lekplatser”, för att citera en Stockholmspolitiker.
I skriften ”Bygga stad för barn” beskriver arkitekten och forskaren Suzanne de Laval tongångarna i slutet av 1800-talet. Och nog går det att se vissa likheter mellan dagens situation och det sena 1800-talets ovilja att ge utrymme åt barnen i den täta staden.