Självinsikt är ondskans första offer

Joakim Molander
Publicerad
Annons

Slavenka Drakulic´
Inte en fluga förnär. Krigsförbrytare inför rätta
Övers: Ia Lind
200 s Norstedts. CA 259:-

”Goran Jelisic´ ser ut att vara en person man kan lita på.
Om denne trettioåring med sitt öppna milda ansikte, sina pigga ögon och sitt breda förtroendeingivande leende satt på stolen bredvid skulle man känna sig trygg på nattåget. Jelisiç ser ut som ens bäste vän, en pålitlig granne, en svärmorsdröm.”
Så beskriver Slavenka Drakulic´ den stillsamme och passionerade sportfiskare som dömts för mordet på 13 människor, men förmodligen dödat över 100. Grannar, vänner och skolkamrater beskriver också Jelisic som sympatisk och hjälpsam; som en fridsam person som aldrig skulle göra en fluga förnär, än mindre en människa.
Hur är det då möjligt att denna bilmekaniker kunde bli massmördare? Hur kunde över huvud taget människor förvandlas till monster under kriget på Balkan? Vad är det som ska till för att en människa plötsligt kallblodigt ska kunna döda en annan människa?
Det är frågor som Drakulic,
kroatisk författarinna och journalist bosatt i Stockholm och Wien, ställer i boken Inte en fluga förnär. Krigsförbrytare inför rätta - en betraktelse över människorna som står åtalade för krigsförbrytelser i Haag som nu ges ut i åtta länder samtidigt.
”Inte en fluga förnär” handlar inte bara om, och uppvisar inte de största förtjänsterna i, betraktelserna över de stora makthavarna som Slobodan Milosoviç och hans maktkorrumperade fru, Mirjana Mira Markoviç, eller general Ratko Mladiç, den huvudansvarige för mordet på över 7 000 bosniska muslimer i Srebrenica. Nej, de existentiella avgrundsdjupen i denna till omfånget lilla, välskrivna och på ytan lättlästa bok framträder i stället i de små berättelserna.
Där finns exempelvis historien om Dragoljub Kunarac, Radomir Kovac och Zoran Vukoviç, rätt vanliga män från den lilla staden Foca, vackert belägen vid en flod i de bosniska bergen. Under kriget förödmjukade och våldtog de mängder med muslimska kvinnor, vissa bara flickor. De höll dem fångna,
misshandlade dem och sålde dem vidare till andra för nya våldtäkter. I rätten, inför Drakulics vakande ögon, visar de ingen ånger, och förstår inte varför de straffas med 28, 20 respektive 12 års fängelse. Hemma går många män, också sådana som våldtog och till och med mördade under kriget, fria. De behandlas med respekt som krigsveteraner, medan Kunarac, Kovac och Vukoviç av för dem oklara skäl straffas hårt av en för dem något surrealistisk internationell domstol.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons