Krönika
Hädelse är satirens varumärke
Rolf Gustavsson
Publicerad
Länge har jag levt med betinget att här skriva något någorlunda läsvärt till varje söndag. År in och år ut har det blivit sammanlagt omkring 700 söndagstexter, utan mässfall. Min strikt inrutade arbetsvecka har byggt på självdisciplin. Det går åt minst en dag för att utreda vad man inte skall skriva. Sedan tar det mig en dag att formulera texten. Det brukar jag göra på onsdagar och leverera text på torsdagar.
När nu ackordet sänks till en kolumn varannan söndag grips jag av en vilsen frihetskänsla. Då väcks den lättjefulla lusten att göra något fullständigt onödigt. För första gången på årtionden har jag läst en deckare. Sålunda bekräftas en vanlig yrkessjukdom. Jag behöver känna tidspress för att komma loss och skriva.