Att lära sig läsa förändrar hjärnan
Att kunna läsa påverkar hjärnan och vårt beteende i flera avseenden, både hjärnans arkitektur och hur nätverken av hjärnceller aktiveras. Med hjälp av illitterata portugisiska kvinnor har svenska forskare tagit fram belägg för att miljön influerar hjärnan.
Hjärnan arbetar på olika sätt hos människor som kan läsa och hos dem som inte kan läsa. Bilden visar skillnaderna i hjärnmönstret när läskunniga (A) och icke-läskunniga (B) genomför tester där de ska upprepa vissa ord.
Undersökningen har gjorts med Pet-kamera som registrerar blodflödet i hjärnan.
Det var för drygt 500 år sedan som den stora massan av mänskligheten fick möjligheten att lära sig läsa tack vare Johann Gutenberg och hans boktryckarkonst. Men det var först för 150 år sedan som läskunnigheten började spridas på allvar åtminstone över västvärlden.
I dag är rätten till primär utbildning och därmed läs- och skrivförmåga en av FN fastställd mänsklig rättighet. Ändå finns fortfarande över en miljard vuxna analfabeter i världen, därav 600 miljoner kvinnor.
Konsten att läsa är alltså ingen tidig, medfödd kunskap i människans evolution, ingen förutsättning för att klara de många strapatserna i mänsklighetens barndom.
Trots det medför den tämligen sent utvecklade förmågan att läsa en mängd fördelar utöver att enbart att kunna känna igen, tyda och förstå nedskrivna kombinationer av bokstäver.