Väl ordrik gestaltning av flockbeteende

Hundens blick på människan och människans idéer om hundens inre möts inom somliga människor och skapar ett sällsamt område där fantasier om det mänskliga och det djuriska uppstår. Till de samtida författare som lockats av hundperspektivet hör Kerstin Ekman med ”Hunden”, en kortroman om en bortsprungen jakthundsvalp, John Bergers roman ”King en gatuberättelse” och Paul Austers dito ”Timbuktu”. De båda senare har kompanjonskapet mellan en hund och en hemlös som dramatisk motor. Särskilt Austers bok är engagerande eftersom han aldrig döljer att det han skriver om hundens upplevelser är meningsfullt främst som uttryck för en människas förundran.

Till detta hundspår i den berättande litteraturen sällar sig nu australiensiskan Eva Hornung med ”Hundpojken”, inspirerat översatt av Anna Sandberg. Spelplatsen är Moskva, närmare bestämt ett stort obebyggt område behärskat av vilda hundar och hemlösa. Där hamnar den övergivne fyraårige pojken Romotjka och kommer att uppfostras av en hundflock.