Fiktiva biografier förbryllar kritiker

DEBATT Invändningarna mot romaner som är fiktiva biografier framstår som förtäckt frustration över att de inte inordnar sig i något av de prydligare facken fiktion ­eller biografi. Det skriver Emma Strindmar Norström.

Uppdaterad
Publicerad
Annons

Den ”fiktiva biografin” har det hett om öronen. Litterär gravplundring kallade den amerikanske författaren Jonathan Dee genren, i en essä från 1999 om Michael Cunninghams ”The hours” om Virginia Woolf och Norman Mailers ”The executioner’s song” om avrättningen av Gary Gilmore i USA 1977.

Senast i raden av kritiserade svenska böcker i genren är Bengt Ohlssons roman ”Rekviem för John Cummings” om John Cummings, alias Johnny Ramone, gitarrist i punkbandet Ramones. I boken skildras Ramones liv i jagform och vissa vänner och anhöriga förekommer med riktiga namn – men det är fiktion, inte dokumentation. Projektet reser moraliska frågor, skriver Magnus Eriksson (SvD 27/8) och Martin Aagård kallar den fejkade biografin feg, lömsk och djupt omoralisk (DN 26/8). Sara Stridsbergs och Alexander Ahndorils romaner om verkliga personer är andra exempel som gett upphov till diskussion och förbryllat kritikerna.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons