Viggo Cavling: Tak är sommarens hetaste takbar

Hur lång tid krävs för att avgöra om en krog är bra eller dålig? För mig brukar det ta max en minut. En snabb blick på menyn, ett ögonkast på lokalen, gästerna … Hur luktar det? Är det rätt vibrationer i luften? Mer behöver jag inte för att snabbt vända i dörren och söka mig till ett bättre ställe. Vissa kanske invänder, först efter att du har ätit dig igenom halva menyn har du rätt att döma en krog. Så borde det förstås vara. Men vem vill äta på en halvtom krog på trista gatan som luktar apa? Inte jag. Trots att jag får betalt för att göra just detta.

Jag brukar vara snabb i mina omdömen, men i fallet Tak tog det faktiskt en och en halv middag för att inse: detta är bra.

Första middagen var en pressträff och då var det inte mycket som klaffade. Men när jag återvänder några veckor senare och sitter vid ett högt långbord och njuter av förrätten algodlad potatis och sillkaviar så vet jag. Till detta en japansk öl och en nubbe med iskallt japanskt sötpotatisbrännvin. SÅ JÄKLA GOTT! Den här rätten kan jag äta hur många gånger som helst.

Rätten är också intressant ur ett gastronomiskt,intellektuellt och pretentiöst perspektiv. Kockstjärnan Frida Ronge, gastronomisk boss på Tak, hävdar att hon vill servera japansk mat med nordiska råvaror. Jag är initialt en smula skeptisk till konceptet eftersom japanska smaker – i mina ögon – är spetsiga och tuffa. Våra nordiska är det motsatta, mjuka och inställsamma. Det finaste en svensk kan säga om en maträtt är att smakerna gifter sig med varandra, ett bra exempel är köttbullar och potatismos. En japan vill ha konflikter och kontraster i gommen. Följaktligen blandar japanen vass pepparrot, kall tonfisk och mjuk soja.

Jag begrep inte hur Frida skulle gifta det nordiska med det japanska, men kan nu berätta att äktenskapet funkar utmärkt. Smakerna som köket levererar är smarriga, feta utan att det blir tungt och geggigt. Det är en svår balansgång, men det japanskt eleganta i både presentationerna och smakerna håller hela vägen. Det enda jag inte gillar är den inledande misosoppan som ger mig halsbränna. Testar gösen för 135 kronor till förrätt. MVG. Uer och isbergssallad för 285 kronor låter tråkigt, men är en rolig rätt med med mandel, ris och torkat fläsk. VG. Samma betyg får vegorätten ostronskivling och rotselleri à 225 kronor. Efterrätterna ”blåbär och pannkaka” och ”choklad och ris” för en dryg hundralapp får MVG. De är mumsiga och lagom söta, precis som jag vill ha mina desserter.

Det är kul att hotellets ägare, Petter Stordalen, satsar på ett sätt som borde ge värsta konkurrenten Scandic ångest. De två hotellen, At Six och Hobo, inrymda i samma väldiga huskropp på Brunkebergstorg, har höga ambitioner. Målet är att förvandla ett av stadens i särklass hemligaste torg till en mötesplats. Några stenkast bort ligger den hajpade startup-hubben Epicenter, i mitt tycke Sveriges bästa. De som jobbar där får i Tak och de andra krogarna på hotellen ett banbrytande alternativ till Stureplanskrogarna.

Matsalen på Tak är ritad av Gert Wingårdhs Stockholmskontor. De har skapat ett mjukt och varmt rum utan att huset behöver skämmas eller dölja sin brutala betongbas. Brunkebergstorg är Stockholms i särklass mest urbana plats. Här har Hjalmar Mehr lyckats fullständigt i sin vision att krossa den gamla medeltida strukturen som är Stockholms fundament.

Taks matsal är fin. Får du möjlighet ska du välja att sitta med utsikt åt Kungsholmen. Jag tycker de orangea ramarna till DAWID:s svartvita bilder är fula, men gillar att konsten sticker ut. Ansvarig för konsten på Petter Stordalens hotell är Sune Nordgren. Varje år köper han konst för mellan 100 och 200 miljoner kronor. Petter Stordalen är alltså en betydligt mer potent konstköpare än Moderna museet. Är det bara jag som tycker att Stordalen ska bli president när vi återupprättar unionen mellan Sverige och Norge?

Det allra bästa med Tak finns en trappa upp. Här hittar du en väldig bar och en gigantisk uteservering. Totalt sväljer Tak 430 gäster. Många kommer att ta hissen högst upp för utsikten när solen sakta sänker sig över Kungsholmen och glittrar i Riddarfjärden. Men det är Frida Ronge och de andra kockarna i köket en trappa ner som kommer locka gäster även när solen inte lyser.

Tak har sin andliga kusin på andra sidan Atlanten i takbaren på The Standard vid High Line i New York. Bägge krogarna har en skyline som är så fantastisk att man bara vill hoppa och skrika. Ungefär som när ditt favoritlag gör mål, fast i det här fallet är det Stockholm som gör en bicykleta upp i krysset.

Tre andra krogar med vidunderlig utsikt:

Eriks Gondolen
Stadsgården 6
eriks.se/gondolen
Erik Lallerstedt drev länge denna krog och han kan träffas här på vardagskvällar, men i övrigt är det numera dottern Anna som ansvarar för denna turistfavorit.

Brasseriet
Strömgatan 143
brasseriet.se
I Operahuset mittemot Stockholms slott ligger denna lite hemliga krog som bara blir bättre och bättre.

Urban Deli
Sveavägen 44,
urbandeli.org/sveavagen
Urban Deli på Sveavägen har blivit en sanslös succé. Bäst är det uppe på taket.