Analys
De vaga ordvalen är tillbaka i EU
För första gången sedan skuldkrisen briserade så blev inte toppmötet i Bryssel ett jagat och ångestfyllt krissammanträde om Grekland. Istället försökte de 27 länderna att spåna tillväxtstrategier för framtiden. Men ordvalen var vaga, ungefär som i gamla goda tider innan euroläget krävde klarspråk.
Först och främst fick Tyskland sin vilja fram. Tjugofem EU-länder, alla utom Storbritannien och Tjeckien, skrev högtidligt på den finanspakt som förbinder euroländerna att ha sina budgetar i balans.
Det årliga strukturella budgetunderskottet får inte överskrida 0,5 procent av BNP. Blir det högre utdöms automatiskt vite och andra sanktioner. Det var viktigt att straffmekanismen blev automatiserad för att inte varje ekonomiskt felsteg i ett land ska skapa publika gräl om brott och straff, syndare och bestraffare, som upprör både regeringar och väljare, och obönhörligen pekar ut EU-systemet som hårt och obarmhärtigt.