Förintelsen som ”en sorglig händelse”?

Inte förtvivla. Bara inte förtvivla; inte heller över att man inte förtvivlar.

Franz Kafkas uppmaning att inte förtvivla, trots allt, väger tungt. Han visste det mesta om förtvivlans strypgrepp och handlingsförlamning. Ändå finner jag det svårt att följa hans uppmaning. Orden har varit mina vapen mot förtvivlans trötta, vilje- och motståndslösa mörker. I dessa dagar sviker mig orden, eller är det kanske snarare så att de förorenas, vanställs och görs obrukbara.