Recension
Rå realism med filmiskt anslag
Den isländske författaren Sjón väljer bort surrealismen när han speglar en dramatisk tid i Islands historia genom en föräldralös, homosexuell 16-årig pojkes ögon.
Hösten 1918 är en händelsediger tid i Reykjavík. Vulkanen Katla får ett utbrott och färgar natthimlen röd. Island blir självständigt och ute i världen når det stora kriget äntligen sitt slut, alltmedan döden sträcker sina giriga fingrar mot staden och rakar åt sig tusentals i spanska sjukan. Och genom stadens gator rör sig den 16-årige outsidern Máni Steinn, gay, dyslektisk och föräldralös, på jakt efter upplevelser, kärlek och sammanhang.
I sin senaste roman låter den isländske författaren Sjón detta bördiga stycke historia speglas genom ett uppdiktat livsöde, en människa ”som inte fanns”. Resultatet är en förtätad och vacker berättelse, fylld av konkreta detaljer och drömska bilder, av lyriska passager och rå realism.