Komplext, vackert och starkt

Ola Johansson
Publicerad
Annons

TSHEPANG
Stockholms Stadsteater
Text och regi: Lara Foot Newton
Medv. Mnecedisi Shabangu, Kholeka Qwabe

Det måste sägas med en gång: gästspelet ”Tshepang” från Sydafrika och särskilt dess huvudrollsinnehavare Mnecedisi Shabangu är bland det starkaste jag har sett på en teaterscen. Dramat skildrar en ökänd nyhetshändelse i landet och utgår från de berördas gatuperspektiv i Upington, Norra Kapprovinsen. Efteråt känns det som om man genom teaterns oundvikliga närhet har fått tillgång till det som massmedier missar i katastrofer: tragedins mänskliga ansikte, röster och beröring.
Ämnet kunde inte vara mer komplext. Det handlar om de våldtäkter på spädbarn som sägs ha att göra med en ryktesspridning bland traditionella doktorer i Sydafrika om att aids kan botas genom samlag med oskulder. Aidsepidemin är full av rykten och risken för missförstånd och fördomar är överhängande i Afrika såväl som här hemma. Men 20 000 dylika våldtäkter per år i Sydafrika talar sitt tydliga språk och ”Tshepang” är ett sätt att
dryfta det outsägliga på nära håll.
Det outsägliga är just vad Ruth karaktäriserar genom sin stumma roll. Hon är modern till det våldtagna spädbarnet Tshepang (som betyder ”ha hopp”) och stirrar med tom blick mot oss där hon sitter i en salthög med en liten säng bunden för ryggen. Med minimala rörelser och utan ord säger hon allt om posttraumatisk chock.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons