Språkstudier som njutning och spegel
Att förstå hur folk tänkte för 2000 år sedan genom att läsa texter på deras eget språk är en svåröverträffad njutning. Eva-Carin Gerös nya bok visar varför språkstudier är den bästa vägen till den grekiska kulturen – och hur antikens tankar kan vara en spegel för oss.
Gymnasiereformen på 60-talet utgjorde på många sätt en knäck mot det som i vissa kretsar kallas ”klassisk bildning” i Sverige. Det var i och med den reformen som det gamla latingymnasiet rycktes upp med rötterna och det från ett år till ett annat inte längre blev självklart för en stor del av Sveriges (då förhållandevis lilla) gymnasieutbildade befolkning att ha stavat sig igenom Caesar och Livius och i många fall även grekiska texter (Xenofons ”Anabasis” och bitar ur de homeriska eperna var ständigt återkommande exempel). Att något slags reform skulle genomföras var nog mer eller mindre nödvändigt, både med tanke på samhällsklimatet under det sena 60-talet och den kanske något ingrodda stämning som verkar ha odlats i en del av dessa gymnasieutbildningar, men man ryckte nog upp mer än vad som egentligen var nödvändigt. Med några hastiga politiska beslut högg man av stora delar av hela den bildningstradition som omfattat västerlandet sedan renässansen – och för latinets del långt tidigare.