”Uppropet med slöja stöttar kvinnoförtryck”
Initiativtagarna till slöjuppropet vill försvara muslimska kvinnors rätt till att bära slöja. Men detta innebär samtidigt en legitimering av ett religiöst påbud som i praktiken innebär en förnekelse av kvinnans självständighet. Det skriver Devin Rexvid, doktorand i socialt arbete vid Umeå universitet.
I dagarna startades ett slöjupprop för att visa solidaritet med slöjbärande kvinnor som blir föremål för fysiska och/eller psykiska kränkningar på grund av sin klädsel. Upprinnelsen till uppropet var ett våldsdåd mot en beslöjad muslimsk kvinna i Stockholmsförorten Farsta. En rad kända och okända personer, bland andra vissa toppolitiker, tog på sig sölja för att ”försvara muslimska kvinnors rätt till slöja”. I den efterföljande debatten var det rätten till slöja, ”rätten till den egna kroppen”, respekt för individens ”fria vilja” och ”egna val”, bland annat rätten till att välja egen klädkod som hamnade i fokus.