Robot-Ernst kan spara miljarder

I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras artificiell intelligens och hur mycket pengar som kommuner och regioner kan spara genom att göra exempelvis biståndshandläggningen automatiserad. 

Biståndshandläggning är ett tidskrävande jobb. Pappersansökningar ska granskas och som medborgare får man vänta snällt på att någon ska ha tagit sig an just sin ansökan. Men genom ny teknik kan granskningen göras av en algoritm. Antingen kan algoritmen ta fram ett beslutsunderlag, som en människa tittar på och säger okej till, eller så kan algoritmen fatta beslutet direkt.

Tekniken har tveklöst stor potential. Den skulle kunna användas för alla typer av tillstånd, från boendeparkering till beslut om plats på en förskola.

Men alla är inte glada. I exempelvis Kungsbacka kommun har biståndshandläggare sagt upp sig i protest. Och från fackligt håll är man orolig för att arbetstillfällen kommer försvinna. Samtidigt har alla hört skriet från SKL om behovet av mer pengar. Många pekar på invandringen som kostnadsdrivande, men den stora utmaningen för Sverige är den demografiska utvecklingen. På 50 år har livslängden ökat med 11 år, samtidigt föder vi inte tillräckligt många barn för att kompensera för utvecklingen.

Så hur går arbetet med den nya tekniken i offentlig sektor? Och hur stor är egentligen besparingspotentialen, och på vilken tidshorisont?

Ledarsidans Lydia Wålsten diskuterar med Anders Ekholm, senior rådgivare på Institutet för Framtidsstudier med lång bakgrund i offentlig förvaltning bland annat som analyschef på Socialdepartementet. Mathias Sundin, grundare av WARP institute som rådger företag i digitaliseringsfrågor och Magnus Kolsjö, utredare på fackförbundet ST som samlar anställda i staten.