Recension

WannabeEn wannabe i närporträtt

Fredrik Hertzberg
Uppdaterad
Publicerad
Annons

Det är sällan man påträffar en debutant med ett så säkert handlag och en så självklar ton som Sara Jungersten i ”Wannabe”. Intressant nog eftersom romanen pejlar osäkerhetens djup, bristen på självkänsla. Romanen sällar sig till den intressanta nya finlandssvenska prosatrenden om ung kvinnlig självrannsakan, med författare som Jenny Björklund, Julia Dahlberg och Jolin Slotte i spetsen.

Så är också Jungersten (född 1976) äldre än sin hjältinna, Tove Monopoli, tjugoett. Det medför en lämplig distans. Tove heter Monopoli efter sin italienske far, som flytt fältet efter att hon föddes. Sin mamma Barbro och styvfar Olav ”tunnhårig och både tystlåten och pratsam på samma gång” har Tove dock inte mycket samröre med. Hon har vuxit upp hos dem i Panike – ett betecknande ortsnamn – utanför Vasa i Österbotten, där hon är bosatt i berättelsens nu.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons