Myndigheterna vi har mest och minst förtroende för

När svenskar ska svara på hur de känner inför landets myndigheter är det vissa myndigheter som alltid hamnar i bottenskiktet.
Till dessa hör Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Försäkringskassan. De får alla minusbetyg på skalan där det genomsnittliga indexet är 25.
Men trots den fortsatt dåliga placeringen går Försäkringskassan i år starkt framåt.

– Tittar man över åren så har de en relativt kraftig uppgång. Det drar i rätt riktning, säger Toivo Sjörén på Sifo.

Högst i topp återfinns myndigheter som Lantmäteriet, Patent- och registreringsverket, Skatteverket och Konsumentverket. Förra årets raket, Polisen, ligger kvar på ett värde över medelsnittet. Deras framgång förra året förklarades bland annat med en ökad närvaro i sociala medier. I år det är Socialstyrelsen och Pensionsmyndigheten som ökar mest i anseende. De ligger båda kvar på skalans nedre halva men har samtidigt klättrat några hack jämfört med i fjol.

Listan del 1 – Klicka på bilden för att bläddra även till del 2

Enligt Toivo Sjörén har de myndigheter som hamnar högt i många fall också jobbat aktivt med att ha ett bra anseende.

– Det är inte givet att en myndighet som Skatteverket ska ligga där uppe och uppfattas som positivt, men i allmänhetens ögon uppfattas de ändå som sympatiska och effektiva i det de gör, säger han.

I andra fall kan det handla om att myndigheterna inte syns så mycket, och att det av den anledningen kan vara svårt för människor att ha synpunkter på verksamheten.
I många fall där människor inte har direktkontakt med myndigheten är det enligt Sjörén i huvudsak mediebilden som styr uppfattningen. Något som också kan spela in är hur framgångsrikt myndighetens verksamhetsområde är i stort.

– Det finns två delar: hur väl man uppför uppdraget, och hur väl samhället fungerar inom det område som myndigheterna jobbar inom.

Backar mest i år gör Trafikverket och Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson är emellertid inte särskilt bekymrad över siffrorna.
”Tvärtom så har vi ju höga siffror trots att Folkhälsomyndigheten är en ny myndighet som sannolikt är relativ okänd för folk i allmänhet. Min uppfattning är att myndigheter är till för att göra ett bra jobb och inte ägna sig åt att putsa på sin image”, skriver han i en kommentar.

I Trafikverkets fall tror Toivo Sjörén att problem med järnvägen och kritik i media kan påverka hur väl allmänheten tycker att myndigheten sköter sitt uppdrag.

– Även om vi inte har gjort en medieanalys så har vi sett mycket negativ publicitet, säger han.

Att inte viktiga samhällsfunktioner har förtroende anser han är allvarligt. Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm förklarar uppgången med att myndigheten satsat hårt på sina grundfunktioner.

– Vi har jobbat hårt med vårt uppdrag att betala ut rätt pensioner i rätt tid, göra pensioner enklare och vara hjälpsamma men också att slå vakt om konsumentintresset på pensionsmarknaden.

Försäkringskassans generaldirektör Ann Persson Grivas menar att myndigheten börjar se resultat av att försöka förbättra verksamheten, bland annat genom att designa servicen efter medborgarnas behov. Alltifrån att utveckla digitala tjänster till att hålla utbildningar i bemötande.

– Det är jätteviktigt med ett högt förtroende för socialförsäkringen. Har människor inte förtroende för det sociala skyddsnätet i samhället kan det på sikt äventyra hela välfärdssystemet, säger hon.

Socialstyrelsens kommunikationsdirektör Ulrika Lyth poängterar att myndigheten inte har medborgarna som huvudsaklig målgrupp och att det därför i huvudsak är medierapporteringen som styr folks uppfattning av dem.

– Men det är roligt att konstatera att vi varit synliga i de frågor vi driver och att värdet av våra insatser uppmärksammas, säger hon.

Magnus Fredriksson, docent och forskare inom strategisk kommunikation vid Göteborgs universitet, är skeptisk till mätningarna. Tittar man på skalan menar han att det väldigt klart går att se att vissa politikområden som är kontroversiella eller som är ”på tapeten” hamnar i botten.

– Myndigheter är regeringens förlängda arm och ett politiskt verktyg. Frågan är om det är hur myndigheten utför sitt arbete eller en allmän uppfattning om politiken och mediebilden av dem som mäts, säger han.
Forskning visar enligt Fredriksson att mätningarna får konsekvenser för hur både myndigheter och politiker bedriver sitt arbete.

– Det är väldigt påtagligt att det blir nervöst hos departementen och myndigheterna som tappar i anseende och glädjerop hos de som ökar. Men frågan är om rankningar bidrar till kvalitén i myndighetsutövningen. Många pekar på att myndigheterna börjar justera bilden av sig själva, i stället för att faktiskt förbättra verksamheten.

– Anseendet riskerar att inte längre bli ett medel för att nå ett annat mål, utan ett mål i sig, säger han.