”Landsbygden inget vilohem för storstadsbor”
KULTURDEBATT | Det är en positiv utveckling om kulturmänniskor flyttar ut till landsbygden och värnar den, men släpp dravlet om det naturliga, äkta och enkla livet, skriver socialantropologen Simon Larsson.
Publicerad
Att kulturmänniskor i städerna romantiserar ett enklare, mer naturligt eller autentiskt liv på landsbygden är ingenting nytt. I en europeisk kontext kan det dateras tillbaka åtminstone till andra halvan av 1700-talet när människor i de engelska städerna reste till landsbygden för rekreation. Under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet får detta synsätt sitt tydliga uttryck i litteratur och samhällsfilosofi.