Krönika
Medioker är melodin
Klockan ringer fyra på morgonen. Jag är morgonpigg och har oftast inga problem att hoppa upp pigg och kry. Detta är min favoritstund på dagen. Jag brukar försöka vara på kontoret före klockan sex – och då har jag redan hunnit med ett pass på gymmet och rensat mailboxen. Frukosten blir oftast en smoothie med ekologiska bär som jag plockar från den egna odlingen...
Så brukar det låta när rosenkindade företagsledare och så kallade entreprenörer – ett ord som vi strax ska återkomma till – själva får lägga ut orden om deras effektivitet och ”doer-attityd”.
Det har nog inte undgått någon att lever vi i en tid med fokus på prestation. Allt ska mätas: Hur snabbt kan du springa sju kilometer? Hur mycket tjänar du? Hur många följare har du på Instagram?
Jag står inte över denna prestationshets och kan, till viss grad, identifiera mig med dem som stiger upp mitt i natten och joggar. Mitt förakt för de slöa och feta är lika stort som ditt. Och jag kan villigt erkänna att jag är lika kåt på pengar och prestige som alla andra moderna, nytränade och nysuschade smoothie-människor.
Men just därför kan jag också se igenom dem. När jag läser en artikel om någon av dessa prestationsbroilers ser jag också ångesten samt kontroll- och bekräftelsebehoven och allt det andra mörka som flåsar dem i nacken. Det är lätt att läsa mellan raderna, men det verkar inte bekomma smoothie-människorna. En så kallad ”doer” är nämligen det finaste du kan vara 2016. Instagram svämmar över av hurtiga uppmaningar som ska öka motivationen och få oss att prestera mer och bättre: ”You didn’t wake up today to be mediocre”. ”When they say you can’t. Then you have to”. ”Be stronger than your strongest excuse.”
Det ironiska är förstås att verkligt framgångsrika människor inte ägnar dagarna åt att posta ”kick ass-uppmaningar” i sociala medier. De som sprider detta är istället samma personer som refererar till sig själva som ”entreprenörer”. Detta överflödiga ord som egentligen inte betyder någonting. Samma grupp som lägger största delen av arbetsdagen på Linkedin där de ”connectar”, delar artiklar och adderar kompetenser till sin egen profil. Vet du vad som är ett tecken på verklig framgång? Att du inte behöver vara med på Linkedin överhuvudtaget.
Vet du vad som är ett tecken på framgång? Att inte vara med på Linkedin.
Personer som startat och framgångsrikt driver företag har en sak gemensamt: när de pratar om sitt värv, så pratat de om vad de gör: bygger appar, bygger hus, säljer jeans, säljer konserver eller vad det nu kan vara. I det sammanhanget får etiketten entreprenör inget utrymme. Och när jag nu tänker efter – ingen av mina vänner som faktiskt är framgångsrika entreprenörer joggar klockan fyra på morgonen. Ingen av dem uttrycker sig i termer av ”kick ass”, därför det är inte så det känns att driva företag och ha ansvar. Att vara ”entreprenör” innebär snarare att ständigt tvivla, ifrågasätta och omvärdera. Det är ett ständigt malande framåt med många svåra beslut och våndor.
Det är som att världen består av två sorters människor: de som är framgångsrika i verkligheten och de som är anammat attityden och språket av framgång. De som uträttar saker och de som leker att de uträttar saker. De som är fokuserade och de som skriker på Instagram om hur fokuserade de är.
Och när allt kommer omkring – vad är syftet? Varför är det så viktigt att vara outstanding? Personligen längtar jag efter medelmåttorna. De som inte gör så mycket väsen av sig, som löser uppgiften men inte överpresterar. Och som gärna ligger kvar och snoozar. Framtiden tillhör de morgontrötta.
