”Sängen blev en fiende för mig”

Några av de råd som 50-åriga Karin Pettersson fick när hon gick i kognitiv beteendeterapi för sina sömnproblem var:
• Välkomna de stressande tankarna som dyker upp i vargtimmen.
• Kliv upp ur sängen även om du vaknar mitt i natten.
• Inget tv-tittande i sovrummet.
– Terapin har absolut hjälpt mig. Numera händer det till och med att jag sover hela natten. Jösses Amalia! tänker jag då. Så länge har jag knappt sovit på hundra år…, säger hon.
Karin berättar att hon alltid har haft lite svårt att sova. Men det var först i samband med att stressen hopade sig på jobbet, som sömnen blev ett riktigt problem. Karin somnade visserligen snabbt på kvällen, men vakande igen efter 30 - 60 minuter. Sedan fortsatte hon på det viset natten igenom. Hon sov en stund, vaknade, slumrade till och vaknade igen. Ibland var hon klarvaken redan vid tretiden och lyckades inte somna om igen.
– Jag låg och vände och vred mig i sängen. Tittade på klockan och blev mer och mer irriterad. Det var oerhört frustrerande eftersom jag verkligen behövde sova. Ofta var jag helt vimmelkantig av trötthet när jag gick till jobbet.

Efter ett år med den här upphackade nattsömnen, orkade Karin inte längre. Hon kände sig helt slut och sökte hjälp på en vårdcentral. Därifrån remitterades hon vidare till PBM Stressmedicin i Stockholm, som behandlar stressrelaterade besvär.
En av de första saker Karin fick lära sig var att slappna av.
– Tidigare var jag spänd som en fiolsträng när jag gick och lade mig. Genom olika övningar fick jag lära mig steg för steg hur jag skulle få kroppen avslappnad. Jag lade ned enormt mycket tid på att träna in det och i dag kommer det nästan automatiskt.
Vid sidan av avslappningsträningen träffade Karin en kognitiv beteendeterapeut som bland annat gav henne råd om bättre sovrutiner. Numera sover hon exempelvis alltid med fönstret öppet. Hon tittar aldrig på tv
i sängen. Och hon lägger sig ungefär samma tid, helg som vardag.
– Tidigare satt jag ofta uppe halva nätterna. Även om jag var dödstrött drog jag mig för att gå och lägga mig eftersom jag visste att jag snart skulle vakna igen. Sängen blev nästan som en fiende.
Ett annat viktigt råd som Karin fick var att inte ligga kvar i sängen om hon vaknat, utan stiga upp och göra något annat. Kanske läsa en stund, ta ett glas varm mjölk eller titta lite på tv. På så sätt undviker man att bli liggande i nattmörkret och hetsa upp sig över den uteblivna sömnen.
– När jag vaknade mitt i natten kändes det ofta omöjligt att stiga upp eftersom jag var så trött, men jag tvingade mig till det ändå. Efter någon halvtimme gick jag och lade mig igen. Då hade jag lämnat frustrationen över att ha vaknat bakom mig och kunde börja om från början, ungefär som när jag gick och lade mig på kvällen.