Krönika
Med teknik från actionfilmen skapar regissören Kit Monkman en såväl visuellt som existentiellt mörk ”Macbeth”. Alla komiska inslag från pjäsen är borta i filmen som beräknas ha premiär i vår.
”Macbeth” är mitt favoritskådespel av Shakespeare. Den förtätade dramatiken, grymheten och de fantasifulla lösningarna på häxornas spådomar upphör aldrig att fascinera mig. Det är också ett filmiskt drama. Den mörka scenbilden i Orson Welles version, stridsscenerna i Roman Polanskis film liksom den egenartade lösningen av Birnams vandring mot Dunsinane castle i Justin Kurzels tolkning häromåret understryker den kvaliteten.