”Ett förslag utan verklighetsförankring”
Det finns en tydlig episkopal förankring för ärkebiskopen som kyrkoledare och stiftsbiskop. Förslaget om att återgå till en äldre ordning saknar förankring i verkligheten, skriver Karin Perers och Ragnar Persenius i en replik.
I en debattartikel i SvD (19/2) argumenterar prästerna Annika Borg och Johanna Andersson för att ärkebiskopens nuvarande roll ska skrotas. Deras resonemang bygger på en felaktig beskrivning av ärkebiskopsrollen och hur den vuxit fram. Som ideal lyfter de fram ärkebiskop Söderblom, som var ensam biskop i Uppsala stift och samtidigt ärkebiskop 1914–1931 i en tid med helt andra förutsättningar än vår egen. Apropå kritiken mot de senaste ärkebiskoparnas samhällsengagemang bör man nämna att ärkebiskop Söderblom var starkt engagerad för fred under första världskriget och försoning över alla gränser efter krigsslutet. Han fick Nobels fredspris. Det finns en lång tradition fram till våra dagar. Världen har satt agendan. Kyrkan lever i världen, driven av Guds kärlek i tro på Jesus Kristus, som sändes för att ingen människa ska gå under.