Upptäck Tartu – blivande kulturhuvudstaden

Sommelieren på vinbaren Wine and Vine serverar inte bara viner, utan även sin egen äppelcider. / Utsikt över det rosa rådhuset på Rådhustorget. Fasaden är ett exempel på ”Fasad nummer 44”, som blev populär när centrum återuppbyggdes efter en brand.
Sommelieren på vinbaren Wine and Vine serverar inte bara viner, utan även sin egen äppelcider. / Utsikt över det rosa rådhuset på Rådhustorget. Fasaden är ett exempel på ”Fasad nummer 44”, som blev populär när centrum återuppbyggdes efter en brand. Foto: Christian Gustavsson

Estland är så mycket mer än Tallinn. SvD Mat&resor begav sig till den blivande kulturhuvudstaden Tartu och upptäckte allt från finkrogar till gatukonst.

Sara Berg
Publicerad
Annons

Utanför Saluhallen i Tartu står en jättestor staty av en gris. Att gå in känns som att göra en tidsresa. Här säljer små gummor och gubbar allt från grönsaker, nötter och bär till korvar, kött, honung och fisk.

– Smaka på det här, det är probiotika, säger en av gubbarna och bjuder på ett smakprov syrad vitkål. Det smakar friskt, fermenterat, lite som pizzasallad.

På väggen bakom honom står rad efter rad av olika grönsaksinläggningar och hasselnötterna som ligger i nät på disken har han plockat själv. Det luktar rökt av olika korvar och kassler.

Utöver färskvaror kan man på Tartus saluhall även köpa handlarnas egna inläggningar. Foto: Christian Gustavsson
Utöver färskvaror kan man på Tartus saluhall även köpa handlarnas egna inläggningar.
Utöver färskvaror kan man på Tartus saluhall även köpa handlarnas egna inläggningar. Foto: Christian Gustavsson

Estlands näst största stad ligger lite drygt två timmar med buss från Tallinn. Man kan likna den vid en estnisk version av Lund: båda är universitetsstäder med ungefär 100 000 invånare. Tartus universitet grundades dessutom av den svenske kungen Gustav II Adolf 1632.

Annons
Annons

– Var fjärde person som bor här är student. Stadens slogan är ”A city of good thoughts”, berättar Kristina Mullamaa som guidar oss runt i gamla stan.

Efter en väldig brand som förstörde en stor del av stadskärnan 1775 återuppbyggde man nästan alla hus i klassicistisk arkitektur. Man hade ett antal utföranden att välja mellan och populärast var fasad nummer 44 med pelarutsmyckning, som man bland annat ser på rådhuset.

Det är framförallt inne i centrum som stadens restauranger och barer ligger. Här hittar man även flertalet ölställen där man kan prova den lokala ölen. Foto: Christian Gustavsson
Det är framförallt inne i centrum som stadens restauranger och barer ligger. Här hittar man även flertalet ölställen där man kan prova den lokala ölen.
Det är framförallt inne i centrum som stadens restauranger och barer ligger. Här hittar man även flertalet ölställen där man kan prova den lokala ölen. Foto: Christian Gustavsson

Estland har en stormig historia. Landet har styrts av ryssar, tyskar, svenskar och danskar i omgångar, vilket märks även i Tartu. Bron som korsar floden Emajõgi byggdes på 1950-talet, men ritningarna till den tidigare bron godkändes av Katarina II av Ryssland.

– Det var den största och viktigaste bron i hela Baltikum, bland annat åkte Balzac över den, upplyser Kristina Mullamaa.

Vi passerar konstmuseet, som ligger i ett hus som lutar mer än det lutande tornet i Pisa. I chokladbutiken Kalev säljs chokladkakor, praliner och marsipan från det estniska märket med samma namn. Och på kafé Werner utanför universitetsbyggnaden brukade författare och intellektuella samlas under Sovjettiden. En gång ställde sig en blek och smal poet upp och läste hela det kommunistiska manifestet, berättar Kristina Mullamaa.

Annons
Annons
Kaidi Lisa Kivisalu jobbar med planeringen av kulturhuvudstadsåret 2024. Runt om i Tartu kommer det att arrangeras över 300 kulturevenemang. Foto: Christian Gustavsson
Kaidi Lisa Kivisalu jobbar med planeringen av kulturhuvudstadsåret 2024. Runt om i Tartu kommer det att arrangeras över 300 kulturevenemang.
Kaidi Lisa Kivisalu jobbar med planeringen av kulturhuvudstadsåret 2024. Runt om i Tartu kommer det att arrangeras över 300 kulturevenemang. Foto: Christian Gustavsson

Om drygt ett år är Tartu kulturhuvudstad och förberedelserna har pågått länge. Planen är att arrangera över 300 kulturevenemang i staden under året. Från teater till sång och dans.

– Körsång är väldigt typiskt för Estland, jag tror att nästan varenda person har sjungit i kör någon gång i livet, säger Kaidi-Lisa Kivisalu som jobbar med kulturhuvudstadsåret.

Vi träffar henne på Aparaaditehas, ett före detta fabrikskomplex sydväst om centrum som idag hyser en rad olika verksamheter. Från destilleri och surdegsbageri till butiker som säljer vinylskivor, vintagekläder och lokal design. Här ligger även Tartu Gallery, där Silja Truus jobbar.

Nationalmuseets byggnad knyter an till området som tidigare var en sovjetisk militärbas. Foto: Christian Gustavsson
Nationalmuseets byggnad knyter an till området som tidigare var en sovjetisk militärbas.
Nationalmuseets byggnad knyter an till området som tidigare var en sovjetisk militärbas. Foto: Christian Gustavsson

– I första rummet säljer vi verk av lokala konstnärer, men inne i galleridelen visar vi mer etablerade konstnärer. Just nu en fotoutställning med bilder av Heikki Leis.

Bara en kort promenad bort ligger en annan gammal fabrik. I byggnaden tillverkade man skor förr i tiden, men nu fungerar den som det interaktiva tryckerimuseet Typa. Besökarna får inte bara en guidad tur genom boktryckarkonstens historia, utan även chans att prova på att trycka själva.

Annons
Annons

– Annars förstår man ingenting av hur maskinerna fungerar, säger Charlotte Biszewski och visar upp några olika typer av papper de trycker på.

Hon är en brittisk grafiker och konstnär som bestämde sig för att stanna kvar efter ett konstnärsresidens.

– Man kan göra papper av nästan vad som helst som kommer från växtriket: rabarber, löv, vass, gamla bomullstyger och bark. Just nu trycker vi en poesisamling, det blir en annan känsla när det inte är helt perfekt.

Kaffebaren Karlova Kohv i Karlova ligger i ett av de trähus som är karaktäristiska för området. Foto: Christian Gustavsson
Kaffebaren Karlova Kohv i Karlova ligger i ett av de trähus som är karaktäristiska för området.
Kaffebaren Karlova Kohv i Karlova ligger i ett av de trähus som är karaktäristiska för området. Foto: Christian Gustavsson

Tar man sig rakt österut kommer man till stadsdelen Karlova. Fram till början av 1900-talet gällde stadens byggregler inte här, så människor byggde billiga trähus huller om buller. Idag är den art nouveau-inspirerade byggnadsstilen ett av områdets främsta företräden.

Karlova håller på att gentrifieras och bredvid ganska förfallna villor ligger nyöppnade restauranger och baren Barlova där stadens hipsters samlas. Även kaffebaren Karlova Kohv hittar man här. Och en massa gatukonst.

I stadsdelen Karlova i söder finns mycket gatukonst. Man kan gå guidade turer för att få veta mer om de olika verken. Foto: Christian Gustavsson
I stadsdelen Karlova i söder finns mycket gatukonst. Man kan gå guidade turer för att få veta mer om de olika verken.
I stadsdelen Karlova i söder finns mycket gatukonst. Man kan gå guidade turer för att få veta mer om de olika verken. Foto: Christian Gustavsson
Annons
Annons

– Tartu är en väldigt gatukonst-positiv stad, jag tror vi har 17 hus med muralmålningar eller skulpturer. Vi har haft en gatukonstfestival här sedan 2010.

Det berättar Timo Parts som jobbar som gatukonstguide.

– Den mest kända gatukonstnären kallar sig Edward von Lõngus och är ungefär som Estlands Banksy. Även han gör stencilerad konst med politiska budskap. Idag säljs hans verk dyrt på auktioner. Men vi har också många kvinnliga gatukonstnärer.

Timo Parts har bott i Tartu i hela sitt liv. Han säger att han gillar att det är så lugnt och stressfritt här.

– Och så är det nära till allt, det tar aldrig mer än en timme att gå någonstans.

På Kampus samsas tre restauranger i samma lokal, tillsammans med en cocktailbar. Foto: Christian Gustavsson
På Kampus samsas tre restauranger i samma lokal, tillsammans med en cocktailbar.
På Kampus samsas tre restauranger i samma lokal, tillsammans med en cocktailbar. Foto: Christian Gustavsson

I Karlova finns ett modernt ställe som serverar friterad kyckling, annars det främst i centrum man hittar restaurangerna. På Kampus kan man välja mellan burgare, sallader och en mer genomarbetad meny. Vi äter små potatiskakor med purjolök och hollandaise, fläsksida och öring på japanskt vis i en ung miljö.

Långbakad fläsksida med grönkål, lingon, morotspuré och friterad potatis på Kampus. Foto: Christian Gustavsson
Långbakad fläsksida med grönkål, lingon, morotspuré och friterad potatis på Kampus.
Långbakad fläsksida med grönkål, lingon, morotspuré och friterad potatis på Kampus. Foto: Christian Gustavsson
Annons
Annons

Nere i Pühaste Kelder serveras lokal mikrobryggd öl som påminner om något danska Mikkeller skulle ha kunnat göra. Gose med tropiska frukter och en ale med earl grey-smak. Och hotellrestaurangen Hõlm är rekommenderad av både White Guide och Michelinguiden. Här äter man eleganta rätter lagade på lokala råvaror, som vaktel, rådjur och blinier med gräddfil och rom.

Estländarna är också bra på sötsaker och det finns gott om konditorier med läckra bakverk. När prinsessan Victoria var på statsbesök ville hon absolut dricka kaffe på klassiska Kafé Pierre, men på GMP Patisserie är bakelserna än mer fotogeniska. Glänsande kupoler av choklad, havtorn eller salt karamell.

– Den med hallon och pistage är särskilt populär, säger tjejen bakom disken.

Hõlm är en av Tartus bättre restauranger. Den är omnämnd av både Michelinguiden och White Guide och serverar samtida estnisk finmat. Foto: Christian Gustavsson
Hõlm är en av Tartus bättre restauranger. Den är omnämnd av både Michelinguiden och White Guide och serverar samtida estnisk finmat.
Hõlm är en av Tartus bättre restauranger. Den är omnämnd av både Michelinguiden och White Guide och serverar samtida estnisk finmat. Foto: Christian Gustavsson

Man bör inte heller missa stadens Nationalmuseum, vars nuvarande byggnad ritats av en fransk arkitektbyrå och knyter an till Tartus historia. Den ligger på en tidigare sovjetisk militärbas en bit norr om staden och huset påminner om en landningsbana för flygplan.

– Vi har två permanenta utställningar och två tillfälliga, men vi anordnar även festivaler och konserter, säger guiden Eve-Liis Abroi.

På nationalmuseet hittar man två permanenta utställningar, som bland annat visar hur man levde förr i Estland. Foto: Christian Gustavsson
På nationalmuseet hittar man två permanenta utställningar, som bland annat visar hur man levde förr i Estland.
På nationalmuseet hittar man två permanenta utställningar, som bland annat visar hur man levde förr i Estland. Foto: Christian Gustavsson

En av de permanenta går igenom hela Estlands historia, från 1987 och baklänges. Från estniska uppfinningar som Skype – som grundades av Niklas Zennström och Janus Friis och utvecklades i Estland – via Sovjettiden, järnridån, häxprocesserna och en samling böcker till svenskarna som flyttade till kustregionerna under bronsåldern, folkdräkter och ett gammalt och mycket välbevarat skelett av en estnisk kvinna.

Här hittar man även det första exemplaret av den estniska flaggan, som ursprungligen var en studentflagga.

– Den svarta färgen symboliserar den mörka jorden och den bedrövliga historien, den blå symboliserar himlen, sjöarna och havet och den vita står för snön och den ljusa framtiden, säger Eve-Liis Abroi.

Annons
Annons
Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons