Recension
Protest mot själsdöden
Tillfället då barndomen förlorar sin oskuldsfulla trygghet, och något brister som inte kan göras helt igen, inleder Kristofer Ahlströms debutroman ”Bara någon att straffa”. En gotländsk vildkanin får sätta livet till under minst sagt våldsamma former, och bokens namnlöse huvudperson bär med sig minnet av både djuret och våldsverkaren som ett osynligt men öppet sår.
Författaren ägnar sin debut åt att beskriva vad som kan hända när sorg och vanmakt får trådarna till förnuft och verklighetsanpassning att brista en efter en. Anslaget är beprövat, men Ahlström förvaltar det väl, i berättelsen om en ung man som lierar sig med det gamla, mot en likriktad och historielös förändringsiver.