Recension
En stiliserad mardröm som slaktar kärnfamiljen
Publicerad
Andreas Nilssons videofilm i bakgrunden tar oss med på en åktur genom ett sterilt villaområde, med identiska rektangulära hus. Vi stannar framför ett av dem – hemvisten för den framgångsrika lyckliga medelfamiljen, den med mamma, pappa och 1,5 barn, som ingen någonsin har träffat. Butterfly Kiss visar normens såriga realisering i en förvriden spegling.
Huvudpersonen är 25-åriga Lily Ross. Vi möter henne i en cell, där hon sitter anhållen för mord på sin mor. Hon får besök av karriäradvokaten och sin flickvän. Det är utgångspunkten för de röster och bilder som tar form i hennes inre. Tidsplan överlappar varandra i ett surrealistiskt bildspel om Lily och hennes familj, med mor-dotterförhållandet i centrum.