Farliga gifter i vår matfisk

LÄS FÖRST:
Giftlarm om matfisk var falskt

Något måste göras, enligt Livsmedelsverket, som ändå uppmanar oss att fortsätta äta fisk.

Giftinnehållet framgår av stickprov på fisk från nio olika länder som Svenska Naturskyddsföreningen står bakom, rapporterar Ekot.

I norsk lax och sill från Nordsjön hittades rester av bromerat flamskyddsmedel, som kan påverka människors hormonsystem. Andra ämnen som återfanns var DDT, PCB och kadmium.

Halterna av bromerade flamskyddsmedel var högst i storröding, lax, sill och gråsej. De låg 2-6 gånger högre än det gränsvärde som föreslagits gälla inom EU men ännu inte fastslagits i ett politiskt beslut.

SNF-ordföranden Mikael Karlsson är förvånad över att halterna av bromerade flamskyddsmedel i den Nordsjöfisk man tagit stickprov på låg högt över EU:s föreslagna gränsvärde.

Enligt Karlsson visar undersökningen att det finns upplagring av miljögifter i Nordsjöfisk som konsumeras i Sverige, men som det inte finns några kostrekommendationer eller någon kontinuerlig miljöövervakning för.

– Vi blev lite tagna på sängen över att det finns så höga halter flamskyddsmedel i exempelvis gråsej, som ju är en skolmatsalsfisk. Nu måste myndigheterna se över sina kostråd.

– Det räcker inte bara med att arbeta förebyggande, nu är det jätteviktigt att sätta en propp i andra änden, med kostrekommendationer som skiljer bort fisk med för höga gifthalter. Man kan kanske behöva ge fler grupper av kostråd, inte minst för alla barn, säger han.

Tydligast sticker storröding från Vättern ut i rapporten. I samtliga fall förutom kadmium är gifthalterna högst i vätternrödingen. Men den skiljer sig från andra matfiskar genom att dess giftinnehåll redan är känt, samtidigt som den är relativt marginell som matfisk. Livsmedelsverket har utfärdat speciella kostråd för Vätterns röding.

Enligt Karlsson tar nuvarande gränsvärden för olika miljögifter inte hänsyn till effekterna om fler farliga ämnen kombineras, den så kallade cocktaileffekten.

– Det ger en signal om att miljögifter faktiskt är ett problem och att vi måste göra något åt kemikalieanvändningen och skärpa kemikalielagstiftningen, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.

Men hon håller inte med Mikael Karlsson, som sagt att han inte skulle vilja ge sina barn av de fisksorter som ingått i undersökningen.

– Det ger en helt felaktig signal. I alla studier som finns där man har undersökt risk och nytta med fisk så ser man att de som äter fisk mår mycket bättre än de som inte äter fisk. Man behöver inte vara rädd för att äta fisk.

Hon tycker dock att man ska se till att variera sin fiskkonsumtion - både för miljöns skull och för hälsan.

– När man går och köper sin fisk i affären så kan man känna sig trygg med det. Men för de som fiskar själva finns problem med vissa ämnen, framför allt för Östersjöfisk och vissa sjöar. Det är därför vi har kostråd, säger Emma Halldin Ankarberg.

För bland annat norsk odlad lax visar undersökningen på höga halter av bromerade flamskyddsmedel.

– Det finns inga gränsvärden för de här ämnena ännu. Vi har under många år tittat på hur mycket man har i blodet och i kroppen, och där ser vi att flamskyddsmedlen faktiskt sjunker, säger Emma Halldin Ankarberg.

TT: Men ser du ingen anledning till oro - även för den som bara köper odlad norsk lax?

– Nej, det gör jag inte. Halterna sjunker, både i miljön och i kroppen, så vi är på rätt väg. Men det bästa är att man varierar sin konsumtion, både för hälsan och miljön.

Rapporten varnar även för de i dag ganska okända kombinationseffekter som kan uppstå när olika hormonstörande gifter samverkar.

Enligt Ankarberg håller Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) just nu på att ta fram metoder för hur man ska kunna testa och mäta dessa effekter.

– Jag håller helt med om att det är ett problem. Vi måste komma åt källorna och minska dem. När gifterna finns i livsmedel så har vi redan misslyckats, säger hon.

Halten av DDT låg i vätternröding cirka fyra gånger högre än gränsvärdet. Det förbjudna miljögiftet hittades också i svensk lax och sill, men under gränsvärdet.

Stockholm TT