Lena Kåreland:Hatet som litterär drivkraft

”Hatet är heligt”, skrev Zola och menade att en författares ära står i relation till hur många fiender man har. En fransk studie över fiendskapen mellan landets framstående 1800-talsförfattare visar hur avundsjuka och svartsjuka sporrade skapandet.

Publicerad
Annons

Har ni några fiender?, frågar Honoré de Balzac i ett brev 1832 sin yngre kollega Eugène Sue. Denne replikerar: ”Fiender? Visst har jag det, utmärkta och många.” Båda författarna, då ännu ganska okända, var väl medvetna om vad en författarkarriär förde med sig. Man riskerade inte bara nedgörande kritik utan också förolämpningar och förlöjliganden. Men det gällde att inte stillatigande låta sig attackeras. Anfall var bästa försvar, och den ena dagens offer blev ofta nästa dags angripare. Med en sådan taktik blev man omtalad och hamnade i centrum för uppmärksamheten, vilket då som nu var viktigt för en författare.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons