My vill rädda Östersjön

På stränderna kring ön Rindö flyter det iland skräp. My och hennes familj vill göra något åt det – de plockar skräp och samlar in pengar.

Mia Sjöström
Publicerad
My och hennes familj samlar in både skräp och pengar för att hjälpa till att rädda Östersjön. De vill att havet de bor vid ska ha friskt vatten så att man kan bada och fiskarna kan må bra. Foto: Emma-Sofia Olsson

My och Frank bor på ön Rindö i Stockholms skärgård. När de är ute och går med sina föräldrar brukar de plocka skräp längs stränderna och i naturen.

– Jag hittade ett skräp! utbrister Frank och lägger det i sin påse.

– Vi har alltid med en plastpåse när vi går ut, om vi skulle hitta skräp, berättar pappa Mats.

Familjen hittar allt möjligt plastskräp, förpackningar och aluminiumburkar som de tar med sig hem och sorterar i återvinning och sopor.

– Jag plockar både skräp och glasbitar, berättar My.

Vissa skräp, som plast-påsar, fimpar och PET--flaskor bryts först ner till mikroplast som är osynligt för ögat, men stannar kvar i havet i hundratals år. Källa: Håll Sverige rent Foto: Emma-Sofia Olsson

Glasbitarna är ofta vackra. De flesta har slipats ner av havet och har inte längre några vassa kanter. Men de ska ändå inte ligga i naturen.

I stället har familjen kommit på att de kan lägga glasbitarna i glasburkar och glasflaskor och sälja dem för att samla in pengar till Världsnaturfondens arbete med att rädda Östersjön. Det är det hav som ön Rindö omges av.

– Nu har vi fem burkar och två flaskor fulla med glasbitar, säger My och visar.

Tre burkar har de redan sålt för flera hundra kronor styck. Många har även skänkt pengar till Mys och Franks insamling på nätet. Totalt har de samlat ihop nära 6 000 kronor till Världsnaturfondens arbete för Östersjön.

– Vi vill att det ska finnas friskt vatten som man kan bada i, att fiskarna ska må bra och att det inte ligger en massa skräp i vattnet och på stränderna, säger pappa Mats.

Visste du att de svenska hemmen stod för 4,8 miljoner ton avfall 2019. Det motsvarar ungefär 467 kilo per person. Källa: sopor.nu Foto: Emma-Sofia Olsson

För en tid sedan samlades en massa barn och vuxna från ön och hade en skräpplockardag. Ett företag på ön hjälpte till och beställde en stor container att lägga skräpet i.

– Men allt skräp fick inte plats, berättar My.

– Nej, vi kunde fylla en container till, säger Mats.

My plockade glasbitar på stranden med sina kompisar från skolan, andra hittade ölburkar, taggtråd, kartonger och plastskräp i skogen, men även stora traktordäck och ett båtsläp.

– Någon hittade till och med en hel toalett i skogen, säger Mats.

– Vi har skräpplockardagar på skolan också och en klass hittade en barnvagn, minns My.

Det tar olika lång tid för olika skräp att brytas ner i naturen. Ett tuggummi tar 20–25 år att brytas ner, en aluminiumburk tar 200–500 år och glas hela 1 miljon år. Foto: Emma-Sofia Olsson

Att ordna en skräpplockardag är ett bra miljötips, tycker familjen.

– Man träffar sina grannar och gör något tillsammans både vuxna och barn. Det är bra för miljön eftersom man plockar skräp, och för kroppen eftersom man är ute och rör på sig, säger mamma Lena.

Prova SvD Juniorjunior.prenservice.se