Längtan till landet har gått över
KVACKSÅPA. En egen liten gård, med ankor, höns och får, var länge Berit Bernelyckes längtan. Men fantasier och verklighet är sällan samma sak. Efter många år på den svenska landsbygden vill nu Berit tillbaka till storstan.
I en timrad stuga vid Östersjöns strand i nordöstra Småland, sitter jag vid den tända brasan och bläddrar i en bok om ”Det goda enkla lantlivet”. Paul Heiney skriver förföriskt om småbrukarens vardag, om tillfredsställelsen när man avsmakar köksträdgårdens grönsaker, om arbetet på åker och äng och känslan när man bakar bröd av eget spannmål eller smakar på det första äpplet.
Berit Bernelycke kommer in med en nybakad äppelpaj. Dess ljuva doft har den senaste kvarten fyllt varje rum i hennes hus; Ingrid Marie och Aroma, plockade i grannens trädgård, jo jag tackar! Även den lojt utsträckta berner sennenhunden Hjördis lyfter intresserad på huvudet.