Skönhet och död i heligt möte
Hinduernas heligaste stad är Varanasi, och många indier hoppas därför att få dö just där. Men staden är ändå full av liv och rymmer bland annat ett universitet, många gallerier – och en skönhet som får SvD:s fotograf att jubla.
”Bhakti”, tillbedjan och hängiven tro uppfattar man överallt i Varanasi. Efter solen har gått ner förvandlas floden Ganges till ett ljusspektakel då tusentals ljuslyktor flyter på det heliga vattnet samtidigt som staden mässar.
I verkligheten ser Varanasi precis lika magiskt ut som på alla fotografier. Utsikten från många hotell och restauranger är trollbindande.
Flickan säljer små blomsterlyktor att sätta i vattnet för framtida tur med karma.
Många turister samlas till kvällens bön.
Neha Singh och Ajay Sarin studerar på Benares Hindu University och förbereder en vernissage på art gallery.
Att få dö innanför Varanasis gränser anses leda till befrielse. Många äldre tar sig hit för en sista pilgrimsfärd.
Överkast, mattor, silver och tyger är populära shopping i Varanasi.
Staden sprudlar av kreativitet. Universitet och dess studenter ger en ung stämning i gränderna.
En man in kvällens bön (puja) som får hela området runt floden Ganges att leva upp av ljus.
Han kallas Kungen av Varanasi men heter Jagdiz Choudri Raja och han är chef över de många likbrännarna här vid Harish-chandra Ghat. Han sitter i en eka på strandkanten av den heliga floden Ganges på kremeringsplatsen och övervakar likbålen och sina anställda.
Jagdiz är fet och välmående och tillhör de rika i staden. Han är ju trots allt chef över Harishchandra Ghat, där många lik bränns. Vi befinner oss i Varanasi, hinduernas heligaste stad. Många pilgrimer sparar hela livet för att i slutskedet få komma hit och spendera sina sista pengar (vi pratar 70–300 kronor) på sin kremering. En del kastlösas lott blir förstås att inte brännas alls, eller att brännas delvis – att köpa likved på krita är inte kutym i Varanasi. Det gäller att säkra sin nästa existens.