Monarkin gynnas av en drottningera
Med kronprinsessan Victoria som Sveriges nästa regent och en alldeles nyfödd kvinnlig tronarvinge står Sverige inför ett historiskt trendbrott. Prinsessan Estelle får dessutom sällskap av inte mindre än fyra blivande europeiska drottningar.
Det fanns en tid när kvinnor verkligen regerade. Under medeltiden och renässansen var drottningar och prinsessor maktfaktorer av rang. Europas riken påminde snarare om familjeföretag än om moderna stater, och det var en självklarhet att kvinnorna skulle bidra till familjens framgång genom maktutövning.
Men sedan hände något. Med den tidigmoderna statens formation, som kulminerade på 1600-talet, skapades myndigheter: ämbetsverk, hovrätter, kollegier med mera, och med dem reducerades kungafamiljens personliga betydelse. Medan kungen fortfarande, åtminstone i envälden, kunde behålla sin makt kom drottningen att marginaliseras. I Sverige gick processen fort. Medan Karl IX:s änka utövade ett betydande inflytande på 1610- talet blev Gustav II Adolfs änka i praktiken idiotförklarad när hon efter 1632 eftersträvade den position som för alla tidigare änkedrottningar varit naturlig.