Rättigheter föddes ur tryckfriheten
Under ”frihetstidens” förbud och censur satt den som ropade efter oberoende kontroll av överheten löst. Peter Forsskåls traktat ”Tankar om borgerliga friheten” skulle således beslagtas och makuleras. Skriften klarade sig och blev en brandfackla, aktuell ännu i dag.
Det tryckta omslaget till Peter Forsskåls ”Tankar om borgerliga friheten” (1759).
Våren 1759 bestämde sig den unge vetenskapsmannen Peter Forsskål – orientalist och naturforskare – för att lägga fram en avhandling vid Uppsala universitet. Ämnet var politiskt filosofiskt, ”Tankar om borgerliga friheten” kallade han sin skrift. Den skulle utkomma både på latin, som var vetenskapens språk, och på svenska, folkspråket – så var tanken. Men konsistoriet, universitetets styrelse, förhalade begäran om trycktillstånd i det oändliga. Det misstänkte att innehållet var förgripligt och eftersom det kunde läsas av kreti och pleti också farligt. I 1700-talets svenska rike var läskunnigheten kanske bättre rotad än i något annat europeiskt land. Men den motsvarades inte av någon allmän frihet att sätta böcker i händerna på folk. Det var bland annat detta som Peter Forsskål ville bringa ändring i. Hans bok kan läsas som en medborgarsamhällets höga visa. Forsskål vände sig mot maktstat och maktmissbruk. Rättsstat och republikanism hette hans ideal.