Upprättelse för åsidosatt färgpionjär
På 1910-talet betraktades paret Delaunay som pionjärer inom det abstrakta måleriet, men med tiden hamnade Sonia Delaunay allt mer i sin makes skugga. När de båda nu ställs ut i Paris korrigeras eftervärldens förminskande bild av hennes konstnärskap.
Sällan har ett årsskifte i Paris präglats av ett sådant fyrverkeri av konstnärliga, musikaliska och gastronomiska upplevelser. En av de mest sensationella är två parallellutställningar, ägnade konstnärsparet Sonia Delaunay (”Les couleurs de l’abstraction”, Abstraktionens färger, Musée d’Art Moderne) och Robert Delaunay (”Rythmes sans fin”, Rytmer utan slut, Centre Pompidou). Båda utställningarna pågår fram till den 12 januari. Efter att ha visats tillsammans för snart 50 år sedan har Sonia Delaunay alltmer hamnat i skuggan av sin make och har i eftervärldens ögon framför allt uppfattats som heminredare och modedesigner. De pågående utställningarna korrigerar med eftertryck denna något reducerande bild av hennes konstnärsgärning.