Recension
Stiliserat spel överlåter till publiken att känna
Det handlar om en fransyska som ligger med fienden, först en tysk, sedan en japan. Den första handlingen bestraffas, medan den andra bara är en vanlig utlandsotrohet tolv år efter kriget. Då har Japan förvandlats till offer, via bomberna över Hiroshima och Nagasaki. I Marguerite Duras Hiroshima mon amour flyter de båda händelserna samman i en berättelse om kriget, kärlekens villkor, tid, minne och glömska. (Först film, sedan flera gånger teater.)
Med sin uppsättning återvänder Annika Silkeberg till Teater Galeasen, där hon för tjugoett år sedan satte upp Duras Förgöra, säger hon. Jag vet att jag var där då, men minns jag det? Och var det samma plats? Fönstren var öppna då. Tror jag. Nu är de svarta och igenbommade. Rummet är naknare än på länge. Golvet är fuktigt och delvis täckt av löv. Detta rum föreställer ingenting annat än sig själv men det liknar snarare en källare i Nevers 1945 än ett hotell i Hiroshima 1957.