Backpackers drar åt samma håll

Backpacking – ett individuellt resande med låg budget – är ett fenomen som blivit allt vanligare de senaste åren. Långresenären Johan Hjulström gör sitt bästa för att undvika de platser dit alla andra frihetssökande backpackers söker sig. Och han vill gärna möta lokalbefolkningen, på riktigt. Jobbigt blir det bara när de fattiga ser honom som en rik en...

Publicerad
Ur Johan Hjulströms fotoalbum. Bilder från en Thailandsresa. Ovan: Johan (2: a från höger) med ett gäng backpackervänner på Kho Phangan, en ö på östsidan, år 2005.

Ur Johan Hjulströms fotoalbum. Bilder från en Thailandsresa. Ovan: Johan (2: a från höger) med ett gäng backpackervänner på Kho Phangan, en ö på östsidan, år 2005.

Annons

Drömmen om en resa kan vara kristallblått vatten och orörda paradis, okända miljöer och annorlunda levnadssätt, främmande kulturer och intressanta historier. Som backpacker handlar det dessutom om en dröm om att vara så fri att man inte behöver bestämma mer än om innehållet i den dag man vaknar upp till.

– Man har i princip inga problem alls. Man har det man har med sig och tröttnar man på ett ställe så åker man bara till nästa. Det är som en ung och äventyrlig variant av husvagnssemester.
Det säger Johan Hjulström som har varit ute som backpacker i två perioder och om några veckor ger sig av mot Thailand igen. Han jobbar ett tag – och kan sedan vara ute längre perioder genom att resa till ”billiga” länder.
Johan menar att de flesta som sticker iväg inte tänker särskilt mycket utan bara vill ha något att göra när de sparat ihop pengar. Det är inte svårt att förstå att många fastnar. Tillvaron han beskriver framstår sannerligen som en kontrast till den stress, de krav och de förväntningar som karakteriserar många unga människors liv idag.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons