Erik Bergin:Där och då går USA:s historia av slaveri att ta på

Erik Bergin
En pojke studerar slavfängelset från början av 1800-talet.
En pojke studerar slavfängelset från början av 1800-talet. Foto: Erik Bergin

Ett slavfängelse ger en aning om vad amerikanerna står inför om de verkligen vill utrota rasismen, bortom protesterna mot polisens våld. Det som krävs är något som de flesta vita inte är villiga att göra, menar en medborgarrättsaktivist.

Uppdaterad
Publicerad
Museet National Underground Railroad Freedom Center i centrala Cincinnati, Ohio.

Museet National Underground Railroad Freedom Center i centrala Cincinnati, Ohio.

Foto: Erik Bergin
Skissen som finns på museet i Cincinnati visar hur slavar kunde packas ombord på fartyg för att fraktas till USA.

Skissen som finns på museet i Cincinnati visar hur slavar kunde packas ombord på fartyg för att fraktas till USA.

Foto: Erik Bergin
 Stugan har enkelt trägolv och är inte mycket större än ett Attefallshus.

Stugan har enkelt trägolv och är inte mycket större än ett Attefallshus.

Foto: Erik Bergin
Ett flygblad uppsatt av en svart juridisk förening vid University of Cincinnati gör reklam för en kurs om vilka rättigheter du har om du grips av polis.

Ett flygblad uppsatt av en svart juridisk förening vid University of Cincinnati gör reklam för en kurs om vilka rättigheter du har om du grips av polis.

Foto: Erik Bergin
Slavfängelset är museets främsta artefakt, men dess historiska tyngd väger upp för övriga brister.

Slavfängelset är museets främsta artefakt, men dess historiska tyngd väger upp för övriga brister.

Foto: Erik Bergin
Slavfängelset från början av 1800-talet.

Slavfängelset från början av 1800-talet.

Foto: Erik Bergin
Annons

Inne i ett museum i Cincinnati, Ohio, står en gammal tvåvåningskåk i trä från början av 1800-talet. Stugan har enkelt trägolv och är inte mycket större än ett Attefallshus. Byggnaden är museets främsta artefakt, men dess historiska tyngd väger upp för övriga brister.

Trästugan är ett slavfängelse. Där hölls slavar fastkedjade av sin ägare, slavhandlaren John W. Anderson, i väntan på att säljas vidare i ett USA som då ännu inte hade kämpat sig igenom det bittra och blodiga inbördeskriget och vars ekonomi till stor del byggde på slavarbetskraft.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons