Tysk fotboll speglar politiken
DJUPLED. Kollektivism och återuppbyggnad, rebellepoker och kulturkrockar. Hittills har det alltid funnits ett samband mellan tysk politik och fotboll. Idag möter ett mångkulturellt och skönspelande landslag Argentina. Vad säger det om dagens Tyskland? undrar Jens Christian Brandt.
Sommaren 1986 flyttade jag till Berlin, mitt under pågående fotbolls-VM. Timingen var inte den bästa: en viss Diego Armando Maradona snurrade i finalen upp elva överåriga, kanske inte alltför kvicktänkta tyskar och efteråt var omvärldens dom obeveklig. Studioexperter världen över förenades i sin analys av att tysk fotboll var ungefär lika charmig som en pickelhuva. Argentina hade visserligen bara gjort ett mål mer, men resultatet innebar likväl att mänskligheten kunde andas ut: de goda hade utklassat de onda, artisterna var överlägsna slaktargesällerna.
När lagen i eftermiddag möts på nytt är denna dikotomi plötsligt upphävd.