Bett i rösten – men ge Dylan en bättre scen

Det finns en praxis bland oss musikkritiker att jämföra Bob Dylan med Bob Dylan. Det ska avgöras om den aktuella konserten är bättre än den förra. Eller sämre än den legendariska för många år sedan. Det ska rapporteras om humöret och om han sjunger bra eller dåligt.

Att det blivit så har förstås att göra med Dylans oändligt långa tid i rampljuset och den så viktiga dagsformen. Men allra mest handlar det om den beryktade gåtfullheten och oviljan att infoga sig i något slags led. Man blir liksom aldrig klok på Dylan.