RecensionScenvår 2018

3DEn fysisk blues är höjdpunkt i nytt dansutbyte

Lea Veds verk ”These parts we cannot hold” är kvällens clou i utbytesprojektet ”3D”. Med Danielle de Vries, Joseba Yerro Izaguirre, Waldean Nelson och Amanda Åkesson.
Lea Veds verk ”These parts we cannot hold” är kvällens clou i utbytesprojektet ”3D”. Med Danielle de Vries, Joseba Yerro Izaguirre, Waldean Nelson och Amanda Åkesson. Foto: Tilo Stengel

Lea Veds verk är kvällens clou när tre av Sveriges främsta danskompanier samarbetar i ett utbyte som ska ge nya talanger chans att utvecklas som koreografer.

Publicerad
Riccardo Zandona i ”Rosy retrospection” av Dorotea Saykaly.

Riccardo Zandona i ”Rosy retrospection” av Dorotea Saykaly.

Foto: Tilo Stengel
Johnny McMillan (t v) i ”Vermillion ever after ...” av Sarah Bellugi-Klima.

Johnny McMillan (t v) i ”Vermillion ever after ...” av Sarah Bellugi-Klima.

Foto: Tilo Stengel
Annons

För många år sedan påbörjade de nordiska nationalbaletterna ett lovande samarbete kring ny koreografi, ett projekt som skulle rotera mellan huvudstäderna men som rann ut i sanden. Nu kommer ”3D”, en plattform där de ledande danskompanierna i Sveriges tre stora städer låter varsin utvald dansare skapa ett verk för ett av de andra kompanierna. En fiffig idé som är ett slags utveckling av de koreografiworkshops institutionerna brukar ha för att låta hugade dansare pröva ”den andra sidan” och därmed kanske hitta nya talanger.

Kungliga Baletten, Göteborgsoperans danskompani och Skånes dansteater har olika profil och uppdrag, så ”3D” är också en chans för de inblandade att möta nya erfarenheter och arbetsklimat. De utvalda koreograferna är tre kvinnor som visar sig ha helt olika uttryck. Resultatet är ojämnt.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons