Myter och ovilja missgynnar kvinnliga kockar

Kockyrket domineras av kvinnor. Men det är inget som märks i svenska Årets kock eller stundande Bocuse d´Or Europe. Debatten om bristen på synliga kvinnliga kockar har under åren blossat upp med jämna mellanrum men ändå är läget det samma. Något som har fått matskribenten Lisa Förare Winbladh att härskna till.

– Jag har varit mentor för flera kvinnliga kockar som tycker att de får slåss för att behålla sin position i det varma köket. Många plågas också av sexistiska skämt och känner sig som andra klassens anställda, säger hon.

Lisa Förare Winbladh har startat Facebookgruppen Kirke – ”Kraftkvinnor i köket till stöd för kvinnliga kockar”. Hon tycker att det är skrattretande att höra krögare klaga över bristen på utbildad personal. Det handlar snarare om att branschens oförmåga att skapa kompetens av talang, understryker hon.

– Unga kvinnliga kockar vinner ofta tävlingar och presterar bättre än sina manliga kollegor under utbildningen. Men de hierarkiska 1800-talsideal som råder i många restaurangkök gör att de flyr branschen. Krogmyten att folk presterar bättre under extrem press är farlig, säger Lisa Förare Winbladh.

Hon tar Oaxen Krog och Esperanto som exempel på krogar med bra stämning i köket.

– Där arbetar kvinnor i köket och många vill jobba hos dem. Att de dessutom råkar vara de bästa krogarna säger något om vikten att ha blandad personal och att måna om de anställda.

Paul Bocuse, den kände franska kocken som skapade tävlingen Bocuse d´Or, skickade nyligen en tydlig signal till branschen när han handplockade Tabata Bonardi, som ansvarig för köket på sin nyöppnade Restaurant Marguerite i Lyon. Hon finns även på plats under matmässan Gastro Nord, som pågår samtidigt som Bocuse d’Or Europe i Stockholm nästa vecka. Där kommer hon bland annat att tävla mot det Svenska Kocklandslaget.

– Många krögare missar att de kan vinna mycket PR på att lyfta fram kvinnor. Deras krogar blir både uppmärksammade och omskrivna, säger Lisa Förare Winbladh.

Även kocken Karin Fransson, som driver Hotel Borgholm och är jurymedlem i tv-aktuella Köksmästarna på Kanal 5 vill se fler kvinnor, inte minst i tävlingssammanhang.

– Vi syns inte på samma sätt som killarna och då glöms man bort. Killarna är också bättre på att nätverka och skvallra. Vi kvinnor känner inte varandra på samma sätt. Men vi finns och är fler än vi själva tror.

Karin Fransson har suttit som ensam kvinna i juryn för Årets kock i 26 år och nu tycker hon sig ana att en förändring är på gång. Kvinnliga kockar lyfts till exempel fram på ett annat sätt än tidigare, främst i utländska tidningar.

Samtidigt tror hon att kvinnor måste bli bättre på att ta för sig och våga synas.

– Fler kvinnliga deltagare i kocktävlingar skulle kunna utmynna i en Zlataneffekt.  När man ser någon som är duktig och belönas för det så blir man sugen på att själv vara med.

Fredrik Eriksson, krögare på Långbro Värdshus och styrelsemedlem i Gastronomi Sverige, påpekar att den spanska stjärnkocken Elena Arzak valts in som hedersmedlem i juryn för Bocuse d´Or. Han tycker att debatten om bristen på kvinnliga kockar som tog fart igen efter årets upplaga av Årets kock, börjar bli långrandig.

– Branschen aldrig varit så öppen och välkomnande för kvinnor som nu. Den tjej som vågar satsa och öppna en välrenommerad krog kommer att få hur mycket publicitet som helst.

Att manliga kockar syns mer än sina kvinnliga kollegor skyller Fredrik Eriksson på att de lyfts fram i tidningar och teve. Dessutom, menar han, så väljer många duktiga kvinnor att arbeta i offentliga kök, på skolor och sjukhus.

– De som arbetar i offentliga är de stora hjältarna. Men de syns inte i tidningarna trots att vi har tävlingar även för dem, säger Fredrik Eriksson.

Anna-Britta Ståhl